Johan, Lotta och Jocko: Hergés andra serie

Vid nyläsningen slås jag av en del saker, som jag inte tänkte på när jag läste serien förts gången som liten. Historien påminner till strukturen om Tintinäventyren från samma tid, 30-talet. Hergé hade lämnat det improviserade berättandet från de tidigaste albumen, och rörde sig mot mer sammanhängande berättelser, men utvecklingen är inte fullbordad och här finns en del märkliga sidospår i handlingen, såsom en sekvens när Lotta blir kidnappad i USA. Här finns också många inslag som påminner om samtida pulpkultur, mer än i de Tintinäventyr Hergé gjorde samtidigt: undervattenspirater, en galen vetenskapsman med undervattensbas, en jätterobot, människoätande infödingar.

Läs mer

Hur man kan återge ett spöke: om ”Oslagbar” av Pascal Jousselin

Den fransk-belgiska komiska superhjälteserien ”Oslagbar” (franska ”Imbattable”) av Pascal Jousselin publicerades på svenska i Fantomen 2019-2020, och i ett album 2020. Oslagbars superkraft består i att han, till skillnad från andra i hans omgivning, är medveten om att han är i en serie och kan utnyttja det genom att förflytta sig fritt mellan rutorna. ”Tiden är rummet och rummet tiden” som han själv säger. I serien finns även andra personer med superkrafter av metakaraktär, såsom Oslagbars sidekick 2D-pojken eller Tvåde (franska 2D-Boy, Toudi) och superskurken Gycklaren (Le Plaisantin).

Pascal Jousselins Oslagbar utbyttjar seriemediets egenskaper till att lösa brott.
Pascal Jousselins Oslagbar utbyttjar seriemediets egenskaper till att lösa brott. Klicka på bilden för att se den i större format.
Läs mer

Censur i Romano Scarpas Musse Pigg

Jag gillar att studera översättningar och anpassningar av serier, till exempel Läderlappen, Johan och Pellevin. Här är ett nytt exempel.

Det rör sig om ”Musse Pigg på drottning Kaloas eldö”, ett italienskt Musse Pigg-äventyr av den store Romano Scarpa. På svenska publicerades den 1974 i Kalle Ankas pocket 16, Björnligan i knipa (Kalle Ankas pocket var och är platsen för svensk utgivning av italienska Disneyserier, som är avsedda för pocketformatet). När Fantagraphics gav ut Scarpas Disneyserier på engelska (”The eternal flame of Kalhoa” i Disney masters vol. 5, Mickey Mouse: The Phantom Blots double mystery), hade jag möjlighet att jämföra olika versioner.

Läs mer

Johan och Pellevin på nya äventyr

Det verkar som om Peyos klassiska Johan och Pellevin håller på att göra en comeback på svenska. Efter Peyos (Pierre Cullifords) död skrev hans son Thierry Culliford manus till fyra nya äventyr med hjälp av veteranen Yvan Delporte (för de första tre) och Luc Parthoens (för det sista), som kom ut 1994-2001, tecknade av Alain Maury. Dessa har nu getts ut på svenska av Egmont, som antyder att om de går bra kan man tänka sig att ge ut de franska samlingsvolymerna med Peyos originalversion.

Så hur lyckas Thierry och de andra med att förvalta arvet efter fadern?

Läs mer

Krig och familjeserier

Många av de amerikanska familjeserier som vi läste i svenska serietidningar på 1960-1970-talet kändes och känns rätt tidlösa. Det går fortfarande att relatera till dem. Men ibland skiner det ursprungliga tidssammanhanget genom, när det talas om händelser som ännu  var levande minnen. Här är några exempel.

Läs mer

Knasen från söndagssida till serietidning

Ibland händer det att samma serie publiceras i flera format, ofta press och serietidningsformat. Då händer det att episoder från det ena formatet – i regel dagspressversionen – blir utgångspunkt för en episod i serietidningsversionen.  Det har hänt med så skilda serier som Knasen, Musse Pigg och 91:an. Att jämföra de olika versionerna av samma historia, och vad som hände vid omarbetningen kan vara intressant.

Läs mer

Kalle och Hobbe – en lektion i serieberättande

Bill Wattersons legendariska Kalle och Hobbe är högaktuell hos flera förlag på svenska, ett kvartssekel efter att Watterson plötsligt valde att lägga ned sin strippserie. Cobolt ger ut nyutgåvor av de klassiska samlingarna, och Apart skall ge ut hela serien i inbundna samlingsvolymer, med början i höst. Som försmak har man gett ut en samling med ett urval söndagssidor. Den vackra boken är översättning av en katalog från en utställning 2001 på The Ohio state university cartoon research library. Här finns ett drygt trettiotal söndagssidor, och för varje sida visas Wattersons svartvita textade originalteckning, den färdiga färgversionen (med svensk text), samt Wattersons egna kommentarer. Det är en guldgruva för den som är intresserad av serieberättande.

Läs mer

Emun som blev en goja

Jag tycker det är intressant att se på översättningar av serier och jämföra med originalet, om det går. Ibland hittar man intressanta saker. Här är en Musse Pigg-stripp av Floyd Gottfredson från 1940. Äventyret heter i original ”Bellhop detective” och gick som dagsstripp 1940. På svenska publicerades den under titeln ”Musse på Spökhotellet” i samlingsvolymen ”Mimmi & Musse” från 1981.

Läs mer