Bryan Talbot har kommit ut med ”Force majeure”, den femte och sista volymen av ”Grandville”, så det är nu läge att läsa igenom volymerna och försöka skriva ned några iakttagelser och tankar. Läs mer
Bryan Talbots Grandville
Lämna ett svar
Kategoriarkiv: Analyser
Ett äventyr från Modesty Blaises klassiska era
Nu har Agent X9 börjat publicera ”Modesty Blaise” från början – igen. Det betyder att vi nu och ett tag framöver kan avnjuta seriens storhetstid 1963-1970, då Jim Holdaway tecknade (Peter O’Donnell var författare genom hela seriens existens), även om stripparna redigerats om ganska kraftigt för serietidningspubliceringen.
Modesty och Willie tecknade av Jim Holdaway. Från samlingsvolymen Modesty Blaise 1967-1969.
En tidig höjdpunkt är den tredje episoden, ”Dödens väntrum”(”The Gabriel set-up), som återfinns i senaste numret (11/2017). (Spoilervarning om ni inte läst äventyret tidigare.) Läs mer
En stillsam liten stad där det händer märkliga ting: ”Isabelle et le capitaine”
Ett utmärkande drag i den fransk-belgiska seriekulturen är förkärleken till detaljerade bakgrunder och miljöer. Det ger läsaren en stark känsla av närvaro som skänker trovärdighet åt berättelsen, även när det handlar om fiktiva miljöer. Jag hittade ett bra exempel i ”Isabelle et le capitaine”, en tidig episod av serien ”Isabelle”. Läs mer
Comanche: två bilder
Västernserien ”Comanche” av Greg (Michel Regnier) och Hermann (Hermann Huppen) är de två serieskaparnas genombrottsverk, tillsammans med ”Bernard Prince” som publicerades parallellt med ”Comanche” i den belgiska serietidningen Tintin från slutet av 1960-talet. I volym två av de samlingsvolymer (med tre albumhistorier i varje) som Mooz förlag publicerar på svenska har de, efter en trevande början, nått mästarnivå. Inte minst gäller det Hermanns teckningar. Jag tänkte visa två exempel på bilder som fastnade i minnet.
Oden möter Ulven: en bildanalys
Den danska serien ”Valhall” av Peter Madsen, Henning Kure med flera berättades från början med en traditionell kontinentaleuropeisk albumstil. Men Madsen utvecklades under seriens gång, framför allt genom amerikanska influenser, till ett mer varierat bildberättande. I det sista albumet, ”Völvans syner”, som återberättar Ragnarökmyten, finns ett tydligt exempel i scenen där Oden konfronterar Fenrisulven och stupar. Läs mer